Prisad AI upptäcker hälta hos mjölkkor

Sofie Skovsgaard från Danmark är klövvårdare och har tagit fram BoviWalk, ett AI-system som ska avslöja hälta hos mjölkkor. Vid Agromek 2024 blev produkten hyllad och tilldelades ett pris för innovation inom lantbruket.

 

BoviWalk är ett AI-system som med hjälp av en kamera upptäcker hälta hos mjölkkor genom att analysera rörelser och markera 20 nyckelpunkter på kon för att identifiera vilket ben som är påverkat. Foto: bowiwalk.com


BoviWalk är ett AI-baserat system som är utvecklat för att tidigt upptäcka hälta hos mjölkkor. Systemet använder en kamera som markerar 20 nyckelpunkter på varje ko och analyserar deras rörelser med hjälp av AI. Detta gör det möjligt att identifiera om en ko är halt och i så fall vilket ben som är påverkat.

– Det är en vanlig kamera, men vi har intelligent utrustning kopplad till den. Kameran känner igen kon genom öronmärket, och på så sätt kan vi följa den specifika kon och mäta rörelserna via nyckelpunkterna, förklarar Sofie Skovsgaard.

Kameran som är integrerad med intelligenta system, mäter kons rörelser och bedömer graden av hälta på en skala från 1 till 5. Genom att använda AI-algoritmer kan systemet identifiera de specifika problemområdena och ge en tidig varning för hälta.

Enligt Sofie är en av de största fördelarna med systemet att det är fristående och kan integreras med andra system på gården. Något som minskar installationskostnaderna och gör det lättare för både små och stora gårdar att använda teknologin.

Sofie Skovsgaard, grundare och vd för BoviWalk, är klövvårdare med utbildning inom djurvetenskap. Tillsammans med sin man driver hon en gård med 600 kor och skapade BoviWalk för att tidigt upptäcka hälta hos mjölkkor. Foto: Ausrine Öhrström

Såg ett behov

Det var genom sitt yrke som klövvårdare som Sofie fick idén att skapa en produkt för att arbeta preventivt.

– Problemet är att bönder inte är på gården hela tiden, men de är åtminstone ofta uppkopplade på datorn eller telefonen.

Sofie förklarar även att ett av de stora problemen är att de som tar hand om korna ofta inte har tillräcklig utbildning för att upptäcka hälta.

– När vi kommer ut som klövvårdare får vi ofta kor som är så skadade och halta att vi inte kan behandla dem. Vi vill fånga upp korna innan de är för skadade, och därför utvecklade jag BoviWalk-systemet.

Stort intresse

Sofie och hennes team har redan implementerat systemet på flera gårdar i Danmark och fått positiv respons.

 – Vi har tre gårdar som använder systemet just nu, och vi har en till på gång. Det har varit stort intresse, och det känns väldigt bra.

Att BoviWalks AI-lösning fick ett erkännande på Agromek Awards tycker Sofie är roligt. Det var även ett stort intresse bland besökarna på mässan, vilket hon upplevde som mycket positivt.

– Vi hade inte förväntat oss att vinna, men det är kul att folk tycker att vi har en bra produkt, avslutar Sofie.

 

BoviWalk

Installationskostnaden av BoviWalk systemet täcker IP-kamera, öronmärkesläsare och datainsamlingsenhet, medan gården tillhandahåller internetuppkoppling. Månadsabonnemanget är baserat på antalet kor i besättningen och inkluderar löpande övervakning, samt tillgång till onlinerapporter och statistik om kornas hälsa och välbefinnande.

Källa: BoviWalk

 

En del av juryns motivering vid Agromek Awards 2024

”Juryn ser stor potential både när det gäller ekonomi, djurvälfärd och att minska klimatpåverkan. En stor fördel är att detta är ett fristående system som kan integreras med externa system och minimerar installationskostnader. Tidig upptäckt av hälta hjälper till att minska rekryteringstakten i stallet.”

 

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 15 januari 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Debatt: Naturvårdverkets förslag hotar en ansvarsfull älgförvaltning

Naturvårdsverkets nya vägledning för älgförvaltning, ”Jaktmin”, riskerar att omkullkasta älgförvaltningssystemet. Förslaget innebär att ett visst antal älgar ska kunna skjutas varje år och prioriterar därmed jaktens nöje och en stor älgstam, framför alla andra mål i viltförvaltningen. Det är ett olyckligt synsätt som riskerar att förvärra betesskador, öka antalet viltolyckor och underminera markägarnas rättigheter.

Kommentera