Erik vill få torka sitt höstvete i norr

I dagsläget tar Lantmännen inte emot höstvete i skörd vid sin torkanläggning i Degernäs, Umeå. Något som lantbrukaren Erik Bäckström och Marie Lundberg från Hushållningssällskapet menar hämmar utvecklingen av spannmålsodling i norr.

– Jag skulle vilja veta varför. De kör upp höstvete hit som de gör foder av. Varför får vi inte odla det lokalt? Säger lantbrukaren Erik Bäckström.

Erik säger att Lantmännen tar emot höstvete i skörd vid sina övriga anläggningar i Sverige. Därför tycker han det är konstigt att samma förutsättningar inte gäller hos dem.

– Vi får köra vårt höstvete till anläggningen i Västerås, det går bra. Men vi får inte torka det lokalt här. Det är jättekonstigt. Ska vi köra 77 mil enkel väg för att torka spannmål?

Erik har ställt frågan om varför det är så till Lantmännen, men säger att han inte fått något direkt svar. Det han har fått till sig är att det är kvaliteten som ställer till det.

– De har påstått att det ska vara något annorlunda. Jag har analyserat höstvete och vårvete, och fick exakt samma värden. Det var inga konstigheter.

Om de skulle öppna möjligheten att torka höstvete tidigare, vad skulle det betyda för lantbruket i norr?

– Om man vänder på frågan. Vad skulle det innebära om resten av Sveriges lantbrukare bara fick odla vårkorn? Jo, allas undergång. Det ska vara samma förutsättningar för alla i Sverige. Höstvete är den sorten som ger mest skörd. Det är också den som man kan tröska på sommarhalvåret. Här uppe kommer snön tidigt och vi får ofta tröska precis innan snön kommer, säger Erik och fortsätter:

– Det skulle också innebära att vi skulle kunna nå Natos mål om att vi ska vara självförsörjande i alla kommuner.

”Vi kan odla höstvete”

Marie Lundberg, affärsområdeschef lantbruk och landsbygd på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten, håller med Erik. Hon säger att odling av höstvete i norr skulle vara möjlig och medföra många fördelar.

– Jag kommer från Norrbotten, men bodde många år i Södermanland. När jag flyttade tillbaka, 2022, möttes jag av jättefin demoodling av höstvete på vår egen försöksodling, på Öjebyn Agro Park. Det var fyra sorter och jag kände att ”Wow, vad kul! Då kan vi odla höstvete i norra Sverige”.  Precis som alla andra har jag fått lära mig att det inte går. Skörden den året låg mellan sex och åtta ton torkad vara, vilket kan jämföras med tre till fyra ton av vårkorn.

Marie upplever också att många lantbrukare är intresserade av att odla höstvete.

– Och varför vill dem de? Jo för höstvete har visat sig ha dubbel avkastningspotential mot vårkorn, som är den stora grödan i vårt område.

Men för att få odlingen att öka måste det finnas möjlighet till torkning och lagring.

– De senaste 20 åren, eller längre, har vi haft en negativ utveckling av spannmålsodlingen i norra Sverige. Arealerna med spannmål har minskat och det har gjort att investeringarna i hantering och lagring av varan också har minskat. Det innebär att många gårdar har liten, gammal eller ingen torknings- eller lagringsmöjlighet för spannmål. Det är en jätteflaskhals, säger hon och fortsätter:

– Nu har vi hittat en gröda som vi kan odla i norra Sverige, som kan dubbla skördarna, och så kommer vi till den här flaskhalsen. Det vore jättefint om den flaskhalsen kunde lösas hos andra aktörer än de enskilda lantbrukarna. Att man flyttar upp den frågan i strukturen.

Att torkning ska ske hos lantbrukarna själva menar Marie inte är en möjlighet idag.

– Vallen är den stora grödan här. Så kanske det finns någon som vill odla 10-30 hektar höstvete. Det går inte att investera i en torkanläggning för den volymen.

Hon menar att det i så fall vore en fråga för framtiden.

– Man måste få upp volymen först. Därför blir den här övergripande strukturen jätteviktig för att vi ska kunna ta oss vidare i den här spannmålsutvecklingen.

Skulle det finnas höstvete att torka?

– Det är jag helt övertygad om!

Många fördelar

Marie menar att ökad höstveteodling skulle medföra flera andra fördelar också.

– Bland annat skulle en del av arbetet kunna flyttas till hösten, vilket skulle underlätta för lantbrukarna, och skördesäsongen skulle bli längre.

Precis som Erik lyfter hon även beredskapsfrågan, och odlingens betydelse för den.

– Sneglar man på Finland så har de redan en hög självförsörjningsgrad av spannmål även i norra Finland. Men den saknar vi helt i norra Sverige. den är oerhört viktigt och vi ligger efter som tusan.

Det finns även foderfabriker i området, som i dag använder höstvete från södra Sverige.

– Det finns ett så stort underskott av spannmål i den här regionen att det ”importeras” från södra Sverige. I ett beredskapsperspektiv är det viktigt att vi får till det här så de här foderfabrikerna kan bli försörjda lokalt.

Som avslutning lyfter Marie att det finns en enorm potential för att producera mat norra Sverige, om rätt förutsättningar ges.

– Vi har tillgång till vatten, vi har lågt sjukdomstryck i dagsläget och lite ogräsproblematik jämfört med andra. Vi har en bra växtodlingssäsong, även om den har vissa unika egenskaper som gör att vi behöver ha lokal kunskap för att vi ska få ut det bästa av säsongerna.