ASF: Gott hopp om friförklaring inom kort
Den 6 september är det ett år sedan afrikansk svinpest (ASF) påvisades i Sverige. Efter ett intensivt bekämpningsarbete har Jordbruksverket nu skickat in en formell ansökan till EU om friförklaring.
Onsdagen den 6 september 2023 är ett datum som den svenska grisbranschen garanterat kommer ihåg. Jägare hade dagarna innan observerat sjuka och döda vildsvin utanför Fagersta och snart stod det klart att ASF kommit till Sverige.
– Vi var på många sätt förberedda på ett ASF-utbrott i Sverige, men överraskades såklart ändå när det hände, och av var det hände. Det var några sekunder av chock när beskedet kom, men sen rullade vi igång maskineriet enligt plan, säger statsepizootolog Karl Ståhl, SVA, i ett pressmeddelande.
Snabb start
Den 7 september beslutade sedan Jordbruksverket om en restriktionszon på omkring 1 000 kvadratkilometer, där omfattande inskränkningar i exempelvis friluftsliv samt jord- och skogsbruk infördes.
Tack vare att det sedan tidigare fanns ett etablerat samarbete med jägarkåren kunde kadaversök dras igång följande helg. I och med sökandet kunde det konstateras att smittan bara fanns inom ett begränsat område och att restriktionszonens storlek därmed var tillräcklig.
Goda förhoppningar
Det innersta kärnområdet i zonen där de döda vildsvinen påvisats har nu finkammats tre gånger. Levande vildsvin har smittskyddsavlivats och det pågår jakt runt omkring för att glesa ut populationen.
Experterna kan konstatera att ingen smittspridning skett sedan slutet av september 2023. Och i och med det har Jordbruksverket nu kunnat skicka in en ansökan till EU om att få Sverige friförklarat igen, förhoppningsvis i slutet av september 2024.
– Vi har goda förhoppningar om att kommissionen och övriga medlemsstater ska acceptera de åtgärder som Sverige har vidtagit, berättar Lena Hellqvist Björnerot, Sveriges chefsveterinär vid Jordbruksverket.
Redan nu har de flesta restriktionerna kunnat hävas, men en friförklaring skulle innebära att samtliga restriktioner tas bort, liksom stängslet runt kärnområdet.
Samverkan framgångsfaktor
Tjeckien och Belgien är de länder i EU som tidigare drabbats av ASF och lyckats bli friförklarade efter bekämpning. Men i jämförelse så har Sveriges bekämpningsarbete gått rekordsnabbt.
– Vi har kommit betydligt längre än vi hade kunnat föreställa oss vid utbrottets början. Samverkan har verkligen varit a och o. Det gäller alltifrån det ovärderliga samarbetet med de lokala jägarna, kommunerna och andra myndigheter till den otroliga följsamhet som de som bor och verkar i zonen har visat. Alla har förstått allvaret i situationen, vilket har lett till att vi har kunnat begränsa smittan, säger Madeleine Haal Gertzell, ställföreträdande enhetschef på Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet.
En del hamnade mellan stolarna
Men även om bekämpningen gått bra, så inser myndigheterna att det finns lärdomar att dra inför ett eventuellt nytt utbrott i framtiden.
– Vi stod inför en helt ny situation, både för oss som myndighet och för hela samhället. De restriktioner vi lade var väl motiverade för att få kontroll över smittan, men de drabbade samtidigt företag, friluftsliv, organisationer och allmänhet i området hårt. Samtidigt gick inte de regelverk som vi har att förhålla oss till, vad gäller ersättning till de som påverkas av våra bekämpningsåtgärder, att applicera fullt ut på alla grupper som nu påverkades. Vi vet att många företag har upplevt konsekvenser som inte ryms inom våra ramar. Det är något som vi tillsammans med andra myndigheter och aktörer kommer att titta närmare på när Sverige åter är fria från smitta, konstaterar Madeleine Haal Gertzell.
Viktiga händelser i bekämpningsarbetet
6 september: Första fallet bekräftas av SVA tack vare rapporter i fallviltövervakningen.
7 september: Jordbruksverket beslutar om en smittad zon med tillhörande restriktioner. Det råder bland annat totalt vistelseförbud i skog och mark i hela den smittade zonen. I zonen ingår hela eller delar av kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås, Sala, Smedjebacken och Avesta.
8 september: Jordbruksverket upprättar en operativ ledningscentral i Fagersta. SVA möter Svenska Jägareförbundet och jaktledare för att inleda arbetet med att definiera smittans utbredning genom att söka efter döda vildsvin.
9 september: Under ledning av SVA etableras den tillfälliga provtagningscentralen i Fagersta. SVA och Svenska Jägareförbundet inleder med hjälp av lokala jägare det första storskaliga söket för att lokalisera döda vildsvin. Under utbrottets första månad ligger stort fokus på att identifiera hur utbredd smittan är.
11 september: Jordbruksverket beslutar att avliva alla tamgrisar i den smittade zonen som en förebyggande åtgärd. Landsbygdsministern besöker Fagersta och träffar kommunrepresentanter, ansvariga myndigheter, jägare och företrädare för berörda branscher.
12 september: Provtagningscentralen och den mobila förbränningsanläggningen tas i bruk.
15 september: Jordbruksverket meddelar att det finns möjlighet att ansöka om undantag från vissa av restriktionerna.
20 september: Internationella experter besöker området för erfarenhetsutbyte.
11 oktober: Trafikverket inleder arbetet med att stängsla in det så kallade kärnområdet där smittade kadaver hittats.
19 oktober: Jordbruksverket får en justering i regleringsbrev från regeringen som gör att man inom ramen för epizootilagen kan ersätta fler grupper än enbart djurägare och växtodlare som drabbas av restriktionerna.
26 oktober: Jordbruksverket börjar med kontroller i den smittade zonen för att säkerställa att beslutet om restriktioner i skog och mark faktiskt följs.
16 november: Svenska Jägareförbundet får i uppdrag av Jordbruksverket att minska vildsvinsstammen i den smittade zonen genom smittskyddsavlivning. Målet är att tömma hela kärnområdet på vildsvin och kraftigt reducera stammen i ytterområdet.
30 november: Baserat på resultat från sökinsatserna där ingen pågående smittspridning hittas görs en ny riskvärdering från SVA. Jordbruksverket beslutar att minska den smittade zonen från 1 000 till 617 kvadratkilometer. Zonen berör nu endast Fagersta och Norbergs kommuner. Zonen delas in i två områden; ett kärnområde och ett ytterområde, med olika kraftiga restriktioner.
22 februari: Jordbruksverket lättar på ytterligare restriktioner. Det blir till exempel tillåtet att röra sig i mindre grupper i skog och mark i kärnområdet, samt att utföra vissa skogsbruksåtgärder i ytterområdet.
4 maj: En tredje sökinsats efter vildsvinskadaver inleds i kärnområdet, efter uppehållet under den mest snörika Fagersta-vintern på många år. Skelett påvisas med rester av virus. Enligt SVA:s åldersbestämning har inga smittade vildsvin dött efter september 2023.
5 juni: SVA konstaterar att inga tecken finns på pågående smittspridning. Jordbruksverket häver de flesta restriktionerna i den smittade zonen. Till exempel blir alla slags skogsbruksåtgärder tillåtna och det blir tillåtet att röra sig i skog och mark även i kärnområdet.
30 augusti: Jordbruksverket skickar in ansökan till EU-kommissionen om att få Sverige friförklarat från afrikansk svinpest.
Källa: Jordbruksverket
Utbrottet i siffror
Jordbruksverkets totala kostnad för att hantera utbrottet under perioden 2023-09-06 – 2024-06-30 uppgår till 111 miljoner kronor.
Ansökningar om undantag: 484 ansökningar om undantag från restriktionerna har gjorts. 253 av dessa beviljades, 124 avslogs då de gällde sådant som redan var tillåtet, 117 avslogs och sex drogs tillbaka av de sökande.
Ansökningar om ersättning: 95 ansökningar om ersättning för kostnader till följd av restriktioner har inkommit. 74 av dem är slutreglerade och ersättning om totalt 4 528 919 kronor har betalats ut. De totala ersättningsanspråken uppgår till 34 207 319 kronor.
Kadaver- och vildsvinssök: Cirka 625 jägare har tillsammans gjort 14 928 timmar av sökinsatser.
Källa: Jordbruksverket
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se
