Dubbla råvarukostnaderna för skolmaten
Skolmat får inte kosta. Det är en genomgående trend i nästan alla kommuner. Inte ens i de ekonomiskt mest gynnade kommunerna får råvarorna till skollunchen kosta. Det är löjligt. Bra mat är näst efter ren luft och friskt vatten det viktigaste i livet, även för skolbarn!
Maten ökar i pris. Många råvaror har de senaste åren procentuellt sett ökat rejält. Likväl är råvarorna en liten kostnad i skolverksamheten. Framför allt är det en marginell post i kommunernas budgetar.
Bara 30–40 procent av kostnaden för skolmaten utgörs av råvarukostnaderna. Resten är kostnader för personal, lokaler med mera. Likväl är det råvarorna som det ständigt ska skäras ned på.
Låt oss ta Nacka kommun i Stockholms län som exempel. Inte för att de är speciellt dåliga, men de är särskilt gynnade och snålar ändå. Tvärtom säger de elever tidningen Mitt i Stockholm intervjuat att de är väldigt nöjda med maten. Inför 2024 räknade Nacka kommun med att kostnaden för maten i skolor och förskolor kunde öka med sex miljoner kronor. Det är en ökning med 14 procent från år 2023.
Kommunen är som sagt extremt gynnad av välbeställd befolkning på liten yta och nettoinflyttning av förvärvsarbetande, välbetalda medborgare. Kommunen är så gynnad att de till och med kan unna sig ett överskottsmål. Två procent av kommunens skattenetto (summa av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag) ska vara vinst. För 2024 är det 362 miljoner kronor.
Nacka kommuns budget omsluter 8 miljarder kronor. Kommunen växer var år med fler människor som betalar kommunalskatt. Det skapar ett så kallat reformutrymme, vilket uppgår till 445 miljoner bara för 2024.
Lokalkostnaderna för skolor och förskolor utgör så mycket större belopp än råvarorna till skolmaten att det nästan blir löjligt att mäta. De i viss mån internprissatta lokalhyrorna för skolor och förskolor höjs för 2024 med 6,5 procent. Det blir enorma belopp.
Även i denna kommun ska det alltså skäras ned på skolmaten med motiveringen att råvarorna blivit dyrare. Kostnadsökningen för skolmaten på sex miljoner kronor är 0,7 procent av summan av överskottsmålet och reformutrymmet, för 2024.
På Nacka gymnasium serveras pyttipanna när tidningen Mitt i Stockholm är där, men inga stekta ägg.
– Det skulle vi aldrig ha råd med, säger kökschefen Mikael Målar till tidningens reporter.
De serverar numera processat vegetabiliskt fett, margarin i stället för mjölkfett eller ens en blandning. De serverar bara lättmjölk då mellanmjölk eller standardmjölk anses vara för dyrt. Hur kan lättmjölk anses billigare, när man tagit bort en rejäl del av de nyttiga näringsämnena, men bara sänkt priset marginellt?
Vanligen är det när skolorna slopar mjölken eller Bregott som det blir tidningsrubriker. I Lunds kommun, ännu en demografiskt priviligierad kommun, debatteras nu att slopa fiskburgare, köttbullar och dra ned på potatisen!
Hur angår detta oss i jordbruket? Jag vill påstå att det framför allt angår oss som ansvarskännande medborgare att starkt beivra de absurda besparingarna på råvarorna till barnens mat. De kan inte välja mat. De har att äta det som serveras. Varför godtar vi att de ska behöva äta det vi själva väljer bort och inte förunnas god mat lagad av en mångfald av sunda svenska råvaror?
Ur jordbrukets och hela samhällets perspektiv finns såklart även en nytta i att intressera barn för maten, att de får lära sig om matlagning från grunden, av råvaror, inte av sammansatta processade industriprodukter.
Vi behöver en attitydförändring till maten, till vår försörjning. Ingenstans är den förändringen lättare eller billigare att åstadkomma än i skolan.
Upp till kamp mot den rena dumheten att spara in på råvarorna till barnens mat.
Dubbla råvarukostnaden, det är billigt!
Stefan Ljungdahl
