Precisionsodling behöver inte vara avancerat

Krönika: Precisionsodling är ett begrepp som idag används allt oftare i alla möjliga sammanhang. Men som många andra begrepp, när de kanske används för mycket, eller vid fel tillfällen, så är det lätt att glömma bort var begreppet kommer ifrån och vad det egentligen innebär.

Precisionsodling handlar i grunden om att på något sätt anpassa sina insatser utifrån de utmaningar och förutsättningar som en växtodlare utsätts för på ett rationellt sätt.

Utifrån den grunden, skulle jag vilja påstå att just begreppet precisionsodling kan innebära och innefatta väldigt många olika saker.

Allting beror på ens personliga utgångspunkt och det kan till och med vara så att för vissa är begreppet avskräckande för att det finns en bild av att det skulle vara ett stort projekt att anamma begreppet precisionsodling eller att det krävs en massa tekniska prylar och stora investeringar, vilket absolut inte behöver vara sanningen.

Till exempel, vid olika sammanhang där jag träffar kunder eller medverkar på föreläsningar, är det inte ovanligt med fraser som ”Sysslar ni med precisionsodling?”, ”Vi har inte börjat med precisionsodling ännu”, ”Vi har arbetat med precisionsodling i flera år”.

För en växtodlare kan precisionsodling innebära att gå ifrån att ha en manuellt styrd sektionskontroll på gödningsspridaren, till att ha en automatisk sektionskontroll med hjälp av satelliter. Medan för en annan växtodlare som har arbetat med automatisk sektionskontroll sedan ett tag, kan precisionsodling innebära att börja anpassa givan med gödningsspridaren med hjälp av styrfiler.

Ofta förknippas begreppet precisionsodling med den absolut senaste och mest avancerade tekniken som går att få tag på inom lantbrukssektorn, vilket jag också skulle vilja hävda att det nödvändigtvis inte är sant.

Det viktigaste för en växtodlare måste vara att göra rätt insatser på rätt ställe vid rätt tidpunkt, vilket jag tror att de flesta på något sätt försöker att göra. Däremot utan teknikens hjälp är det omöjligt. Visst, idag är det inte ovanligt med över 100 delsektioner på en gödningsspridare och frekvensstyrda munstycken med på och avstängning av sektionskontroll på varje individuellt munstycke på sprutan.

Det ger så klart en ökad precision, men det viktigaste är att börja med någonting, det kan vara variabel giva eller automatisk sektionskontroll. Det spelar inte så stor roll – så länge man gör något för att anpassa sina insatser utifrån sina förutsättningar så som olika jordarter, ojämn kväveeffekt eller andra variationer som man som växtodlare möter i fält.

Med den här krönikan vill jag förmedla att precisionsodling är ingenting som behöver vara avancerat, dyrt eller svårt, det handlar bara om att börja. Och varför kallar vi något som borde vara ett grundläggande tankesätt för något annat än bara vanligt sunt förnuft? Jag ser det inte som precisionsodling, bara tidsenlig effektiv växtodling.

Viktor Liedberg

Agrotekniker och Teknisk support på Axima